Influensan drabbar oss regelbundet varje vintersäsong och orsakar en inte obetydlig frånvaro från arbetsplatser och skolor. Under influensasäsonger noterar man också en klar överdödlighet bland gamla människor, beroende på influensan.
Utbrotten hos oss har i regel föregåtts av utbrott på södra halvklotet, och vi är därför ofta förvarnade och har möjlighet att vidta vissa förebyggande åtgärder, främst vaccinframställning och vaccinering.
Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning
Influensa är en virussjukdom. Det finns tre virustyper, influensa A, B och C, som alla tillhör gruppen ortomyxovirus. Det är främst A och B som ger upphov till den typiska influensasjukdomen.
Influensavirus är mycket föränderligt, och därför kan man insjukna i influensa flera gånger. Ibland räcker skyddet helt eller delvis under några års tid. Ibland, då influensavirus ändrat skepnad totalt, blir alla helt mottagliga. Dessa mer uttalade influensautbrott har fått benämningar från de länder där de uppstått, som spanska sjukan, ryska snuvan, asiaten och Hongkong-influensan.
Smittämnet finns hos den sjuke i svalget och sprids till andra främst som fin, luftburen droppsmitta men även genom kontakt. Smittsamheten är mycket stor.
Inkubationstiden är kort, 1–3 dygn.
Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik
Influensa börjar ofta akut med frossa, snabbt stigande feber (ofta upp över 40°C), allmän muskelvärk, huvudvärk och därefter tilltagande symtom från luftvägarna, främst hosta. Ibland, och mest hos barn, förekommer symtom från mag- och tarmkanalen som kräkningar och diarré. Efter några dagar brukar tillståndet ge med sig och de flesta har tillfrisknat efter c:a 1 vecka. Sjukdomsbilden är ofta lindrigare än så och kan mer likna en vanlig förkylning.
Hos vuxna och äldre är det ganska vanligt med en komplicerande lunginflammation, orsakad av bakterier som finns inom luftvägarna normalt, t.ex. pneumokocker. Det är dessa sekundära lunginflammationer som ger överdödligheten hos äldre personer i anslutning till influensa.
En annan, sällsynt men allvarlig komplikation, som drabbar alla åldrar, är den specifika lunginflammation som orsakas av virus i sig. Tillståndet kan kräva respiratorvård. Små barn kan ibland drabbas av pseudokrupp som komplikation.
Behandlingen vid influensa är främst “symtomatisk”, d.v.s. riktas mot patientens symtom (obs rikligt med dryck). Antivirala medel finns som kan ges i vissa situationer (bör ges mycket tidigt i sjukdomsförloppet), kan även användas som profylax. En bakteriell komplikation behandlas med antibiotika.
Diagnosen ställs vanligen utifrån klinisk bild och epidemiologi. Influensavirus kan laboratoriemässigt lätt påvisas från svalget (nasofarynx).
Allmänt förebyggande åtgärder
Man kan vaccinera sig mot influensa. Vaccinet ska tas i god tid före en kommande epidemi, och vaccinets sammansättning är anpassad till de i regel tre virusstammar som förväntas dyka upp under den kommande influensasäsongen. Vaccinet rekommenderas i första hand till personer som av medicinska orsaker kan drabbas extra svårt av sjukdomen (t.ex. personer med känd hjärt-/lungsjukdom) och bör också ges till alla över 65 år.Skyddet mot insjuknande i influensa anges till 50–80%. Hos dem som likafullt insjuknar blir symtomen lindrigare och komplikationerna färre. Skyddet mot dödlighet är 80–90%. Det finns nuförtiden också läkemedel som kan ges förebyggande mot influensa A.