Endemisk gulsot
Hepatit A orsakas av ett virus som globalt sett sprids främst via avloppsförorenat vatten. Sjukdomen drabbar endast människan och förekommer allmänt i länder med dålig dricksvattenhygien. Årligen rapporteras 100-150 fall, under senare år har upptill 50% varit inhemskt smittade.
Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning
Hepatit A orsakas av ett virus som tillhör gruppen enterovirus och som kan orsaka inflammation i levern, varvid patienten kan bli gul i huden (gulsot). Hepatit A-virus överlever länge i vatten och kan anrikas i t.ex. ostron och musslor.
Hepatit A-virus utsöndras med avföringen och kan därigenom spridas via mat eller vatten som förorenats med avloppsvatten. Smittan kan spridas direkt från person till person vid mycket nära kontakt inom t.ex. samma hushåll, på daghem, men smittan kan också spridas sexuellt.
Barn under förskoleåldern blir sällan sjuka trots att de smittats. De kan ändå utsöndra virus och utgöra en betydande smittrisk för sin omgivning. Man är smittsam under senare delen av inkubationstiden (7–10 dygn före sjukdomsdebuten) samt c:a en vecka efter det att symtomen uppträtt, totalt 3–4 veckor. Sjukdomen blir aldrig kronisk.
Inkubationstiden är 2–6 veckor, i medeltal 4 veckor.
Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik
Hepatit A-virus orsakar en inflammation i levern. Sjukdomen karakteriseras av feber, illamående, eventuellt kräkningar och så småningom gulhet i huden. Mörk, portvinsfärgad urin och ljus, kittfärgad avföring kan förekomma. Det är inte alla som blir gula, men de flesta är ofta besvärade av trötthet och kan ha dålig matlust under veckor till månader.
Hepatit A läker normalt utan bestående men. Dödligheten är låg, väl under 1%. Sjukdomen ger en livslång immunitet. Någon specifik behandling finns ej. Diagnosen ställs i regel kliniskt men verifieras genom att antikroppar mot virus påvisas i patientens blod.
Allmänt förebyggande åtgärder
Betydelsen av en god dricksvattenhygien kan inte nog understrykas vid resor till områden/länder med sämre hygienisk standard. I förebyggande syfte kan man vaccinera sig eller få gammaglobulin. Vaccin rekommenderas i första hand. Efter 2 doser beräknas skyddseffekten till minst 20 år. Gammaglobulin ger en kortvarig skyddseffekt, som längst 4–5 månader.
Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott
Hepatit A klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarlig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Smittskyddsinstitutet (SMI).
Misstänkta inhemska vatten- eller livsmedelsburna utbrott skall meddelas till miljökontoret eller motsvarande i kommunen. Hepatit A är en smittspårningspliktig sjukdom. När det uppträder inhemska fall gäller det att snarast finna och undanröja en eventuell smittkälla. I samtliga fall, alltså även när en person smittats utomlands, kan åtgärder behöva vidtas för att förhindra fortsatt smittspridning.
Handhygienen, inte minst vid toalettbesök samt vid all mathantering, är A och O när det gäller att komma till rätta med fortsatt smittspridning.